Ny rutin för visumansökan – Tanzania

Rutinerna för visumansökan vid ankomst har ändrats. Det är fortfarande möjligt att ansöka om visum vid ankomst och kostnaden är densamma som tidigare, 50 USD. Det är dock en procedur som tar längre tid och man får räkna med att det tar 1 till 2 timmar. Ändringen gör att blir bättre att ansöka om visum före avresa. Man bör då vara ute i god tid. Det går antingen att ansöka om visum via ambassaden i Täby (se mer info på www.tanemb.se) eller on-line (https://eservices.immigration.go.tz/visa). Räkna med att det tar 2-3 veckor att få visum före avresa.




Tanzania förbjuder plastpåsar

Det är fr om den 1 juni förbjudet att föra in plastpåsar till Tanzania. Undvik därför att att ha med plastpåsar i bagaget.

The Tanzanian government has officially announced a ban on the entry of all plastic carrier bags according to a press statement from the Vice President’s office.

The May 16, 2019 statement titled: “Notice To Travelers Planning To Visit Tanzania,” said the government was going to set up a special desk at entry points to enforce the measure.

http:/www.kilimanjarosafari.se/admin.php




Framgångspodden

I veckans avsnitt av Framgångspodden http://www.framgangspodden.se/asnitt/ med äventyraren Aron Andersson så berättar Alexander Pärleros att han skall ge sig på Seven Summits. Det innebär att han skall bestiga de högsta berget i varje världsdel. Det första berget blir Mount Kilimanjaro i Tanzania i början av januari och vi kommer hjälpa honom att nå toppen av Afrikas högsta berg.




Kritik mot EU:s biobränslepolitik

Hjälporganisationen Oxfam riktar skarp kritik mot EU:s biobränslepolitik. Regnskog skövlas och grödor som kunde ha använts som mat bränns upp – samtidigt som en jättelobby bromsar reformivern.

– Politiken skadar klimatet och människor världen över, säger Oxfams Marc-Olivier Herman

Omkring 150 företag med 600 lobbyister försöker påverka tjänstemän och beslutsfattare på EU-nivå inom biobranschsektorn, enligt Oxfams nya rapport.

I majoriteten av fallen rör det sig om biobränsletillverkare, odlare, handlare och de bolag som tillhandahåller tekniken till dem.

Enligt Oxfam går det mer än sju biobränslelobbyister på varje EU-tjänsteman som arbetar med att ta fram EU:s nya biobränslepolitik.

– Problemet är att alla intressegrupper ser till sitt eget intresse och inte det allmännas. Effekten för riktlinjerna som gäller fram till 2020 har varit en katastrof, säger Marc-Olivier Herman.

Han säger att det som kan verka vettigt för en europeisk jordbrukare på den globala nivån kan driva fram en investeringsvilja som tvingar människor att lämna sin odlingsmark i u-länder, och regnskogsskövling.

Sverige och svenska företag har haft stor påverkan, enligt Herman. Sverige rankas högt både när det gäller användande och produktion av biobränslen.

– Det finns ett antal svenska spelare och Sverige som helhet har haft en stor påverkan tidigare, och inte på ett särskilt bra sätt. Sverige har urvattnat en del av förslagen för att göra biobränslen hållbara. (…) Vi hoppas att Sverige i framtiden kommer att ha en betydligt mer positiv roll, säger han.

Biobränsleproduktionen har fått skarp kritik på sina håll i världen. Bland annat har regnskog i Indonesien och Malaysia fått ge vika för palmoljeplantage och på andra håll har biobränsleplantage slagit ut de traditionella grödorna. Oxfam nämner också ett misslyckat projekt i Tanzania som lämnat människor utan jobb och tillgång till mark.

Källa: Dagens Nyheter 2016-10-26




40 000 östafrikaner har fått sol-el tack vare Trines investeringsplattform

Människorna, planeten och vinsten. Det låter nog bättre på engelska: ”People, planet, profit.” Det är ledorden för prisade investeringsföretaget Trine. Målet för bolaget är att kvalitetssäkra affärsmässiga och hållbara projekt där det behövs som mest, till nytta för de som bor där, miljön och investerare.

Finansieringsmetoden är crowdsourcing, att tack vare tusentals större och mindre investerare starta mängder av investeringsprojekt i Afrika.

– Kapitalet från crowdsourcing kommer inom något år passera det traditionella riskkapitalet i storlek, säger Sam Manaberi.

– Trine bygger inga egna sol-el-installationer. Däremot kontrollerar vi projekt på samma sätt som en bank. Sedan har vi skapat en investeringsplattform där investerare på ett enkelt sätt går in med mikrolån på 250 kronor eller upp till 15 000 kronor eller mer i ett projekt.

Sedan februari har Trines plattform finansierat flera projekt i Kenya och Tanzania. Hittills har drygt 40 000 afrikaner därigenom fått sol-el till sina lampor, mobiler och TV. Investerare får därefter tillbaka pengar enligt kortare eller längre betalningsplaner. Räntan på det utlånade beloppet, tio procent, delas lika mellan investerare och Trine.

Källa: Dagens Nyheter 2016-11-02